Både många aktiva daytraders och långsiktiga investerare har en uppfattning om när de ska köpa och sälja värdepapper på dagen, veckan eller året. Hur vattentäta dessa regler och hypoteser är kan dock diskuteras.
Du har säkert hört det klassiska uttrycket ”Sell in May and go away”. Traders och investerare använder dessa teorier mer eller mindre aktivt och kryddar dem ofta med sina egna erfarenheter. Giltigheten hos flera av teorierna är emellertid oklara.
|
Nedan kan du se en översikt över några av de vanligaste riktmärkena som många traders och analytiker regelbundet hänvisar till. Vissa riktar sig mer mot kortsiktig handel medan andra mot mer långsiktig investering.
| Uttryck | BETYDER |
|---|---|
| Oktober-effekten | Aktierna faller i oktober |
| December-selloff | Aktierna faller i december |
| Santa Claus rally | Aktierna kommer stiga kraftigt mellan jul och nyår |
| Januari-effekten | Aktierna stiger i januari |
| Sell in May and go away | Aktierna kommer falla från maj och några månader fram |
| Turn-of-the-month-effekten | Aktierna stiger i början på varje månad |
Should I stay or should I go?
Vi börjar med klassikern: “Sell in May and go away”. Denna fras har statistiken på sin sida även om fler och fler börjar tvivla på hur väl teorin faktiskt stämmer.
Det är bevisat att aktiemarknaden, sett i ett historiskt perspektiv, underpresterar i sommarperioden från maj till oktober, jämfört med de kyligare och mörkare månaderna från november till april. Därför är det fortfarande investerare som har denna teori i bakhuvudet när de agerar på världens finansmarknader.
Som bilden nedanför visar har de sex månaderna mellan maj och oktober presterat dåligt sedan 1950. Även om färgen är röd betyder det inte att perioden bjöd på dramatiska kursfall. De sex månaderna har givit en genomsnittlig avkastning på 1,5%.
Förespråkarna av teorin hävdar att anledningen till att sommarmånaderna går sämre är på grund av det lägre antalet marknadsaktörer, främst på grund av att det är semestertider. Detta leder till en ”tystare” period med mindre volym och risken för kursfall antas därför vara större.
Sedan 2013 verkar det dock som att investerare mer och mer börjar tvivla på teorin. Siffrorna verkar inte längre stödja teorin om att maj inleder en tråkig period på aktiemarknaden. Under de senaste sju åren har investerare nämligen missat betydande uppgång om de varit utanför marknaden under sommarmånaderna.
Tabellen nedan visar avkastningen i S&P 500-indexet i perioden maj till oktober sedan 2010.
Fler och fler förblir investerade
Idag väljer fler investerare att behålla pengarna ”på bordet” även under sommarhalvåret. Istället för att ta dem ur marknaden, allokeras pengarna till sektorer som inte är lika påverkade av de lugnare sommarmånaderna. Detta kan exempelvis vara teknologi- och hälsosektorn.
Ändå är det ett obestridligt faktum att vintermånaderna ger bättre avkastning jämfört med sommarmånaderna, i alla fall historiskt. Under perioden november till april har S&P 500 enligt tabellen ovan ökat med 7% i genomsnitt sedan 1950. Indexet har också handlat högre i nästan fyra av fem år.
The Stock Trader’s Almanac har genomfört studier som visar att fem av årets månader är signifikant mer positiva än resten. De mest positiva månaderna är november, december, januari, mars och april. Enligt The Stock Trader’s Almanac skulle den så kallade vinterstrategin i Dow Jones, där du köper i november och säljer i maj, ge en enorm avkastning.
Av 62 år i perioden 1950-2012 skulle du ha tjänat pengar i 48 av dem med denna strategi. Hade du valt motsatt strategi, alltså köpt i maj och sålt i november, skulle du ha förlorat i 25 åren och ”endast” fått positiv avkastning i 37.
Tar vi bort den äldsta datan och ser på statistiken 24 år tillbaka i tiden, skulle en investering på 10.000 dollar vuxit till 585.000 dollar enligt ”vinterstrategin”. Hade du valt motsatt väg, hade avkastningen varit betydligt lägre.
Lönechecken ska vidare in i marknaden
En mer kortsiktigt teori är ”Turn of the month”-effekten, alltså att aktiemarknaden stiger i början av månaden. Här är förklaringen dock enkel.
Teorin stöds av att miljoner av människor världen över får utbetalt sin lön vid varje månadsskifte. Många väljer att placera en del av denna i finansmarkanden. Detta gäller framförallt i dessa tider då räntenivån är pressad till noll, eller ännu värre – minus.
|
Finansmarknaderna har dessutom fått besök av en kraftfull dam: Tina (There is no alternative). Tina gör att det inte finns reella alternativ om du vill förvalta dina besparingar förnuftigt. De stora summorna som ska in i marknaden var gång kalendern byter månad pressar därför upp priserna extra mycket.
Effekten har också demonstrerat av Frank Russel Company. De har studerat det amerikanska S&P 500-indexet i en 65-årsperiod och sett att amerikanska large cap-aktier hade en större avkastning vid månadsskiften, åtminstone i perioden 1928 till 1993.
Höstmörker-psykologi
Oktober-effekten, som hävdar att aktiemarknaden faller i oktober förklaras genom psykologi. Teorin bygger på att investerare fortfarande är rädda p.g.a. av de historiska sammanbrotten som skett i marknaden i oktober.
Ett exempel är den amerikanska depressionen som började i oktober 1929. Men också i senare tid har det varit exempel på stora börsfall i oktober. 19 oktober 1987 inträffade den så kallade ”black Monday”, en nattsvart börsdag då aktiemarknaden föll dramatiskt. Exempelvis Dow Jones-indexet rasade med 22% denna dystra dag i oktober.
Teorin om att oktober är en dålig börsmånad faller dock snabbt ihop när vi tittar på faktiska siffror. I en artikel som publicerades på CNBC 2007 avvisas teorin helt. Här hade finansportalen fått ett analysföretag att titta närmare på 90 oktobermånader och resultaten visade att oktober i endast 38,9% av fallen gav en negativ avkastning.
Oktober bättre än ryktet vill ha det till – januari sämre
Siffrorna i tabellen ovanför visar tydligt att september, historiskt, presterar mycket sämre än oktober. Många menar att oktobers dåliga rykte beror på händelser som uppstod i september och som i sin tur har fört med sig marknadsnegativitet in i oktober. Katalysatorn till de stora fallen 1929 uppstod i september och många minns terrorattackerna mot World Trade Center i september 2001 samt inledningen på finanskrisen i september 2008.
Faktiskt har oktober representerat avslutningen på en dålig period fler gånger än början på en. Efter stora fall i sensommaren och hösten 1987, 1990, 2001 och 2002 var oktober inledningen på långvarande uppgångar.
Heller inte teorin om stora ”sell offs” och skattemässiga rebalanseringar i december har stöd i verkligheten. Faktiskt visar undersökningar att december är den bästa månaden att investera i. Enligt The Stock Trader’s Almanac gav S&P 500-indexet en genomsnittlig avkastning på 1,60% i december (se bilden ovanför) i perioden 1950-2017. Ingen annan månad kan visa lika hög avkastning. Här kan vi också se att september är en av endast tre månader som gav negativ avkastning under 67-årsperioden. De två övriga var juni och augusti, båda med minimal förlust.
På samma tal kan vi också se att inte heller den så kallade janauari-effekten är betydande. Teorin hävdar att kurserna stiger onormalt mycket i månaden efter årsskiftet. Enligt tabellen ovan bjöd januari på genomsnittlig avkastning på 1%. Detta är ingen dålig avkastning, men ändå lägre än fyra andra av årets månader.
Bästa handelsdag
Journal of Economics and Finance har gått ännu mer på djupet i sina analyser. Genom att titta på 25 år tillbaka i S&P 500-indexet har de analyserat 6450 börsdagar och kommit fram till att onsdag är den mest profitabla dagen att handla på.
Det finns dock undantag från regeln och onsdags-mönstret är inte lika tydligt när vi befinner oss i starka bull- eller bear-markets. I dessa tider är det veckans första och sista dag som är de bästa. Det vill säga att i en bull-market är fredagen den mest profitabla dagen att handla på. Befinner vi oss i en bear-market bör du däremot köpa på måndagar.
I mer normala maknadssituationer är det dock många investerare som hävdar att måndag är en dålig dag. Detta tror man beror på att helgdagarna ofta för med sig många dåliga nyheter, blandat med investeraras missnöje med att komma tillbaka på jobbet igen. Eventuellt kan det också bero på blankare som kommer tillbaka i marknaden efter de gått ur deras positioner på fredagen.
I bilden nedanför ser du att måndagarna i 2018 gav negativ avkastning i S&P 500, även om fallet var minimalt. Ändå kunde det ha varit en god idé att köpa då för att sen kunna följa med på den statiska uppgången under resten av veckan.
Om måndag var en dålig börsdag var fredagen desto bättre. Här steg S&P 500-indexet betydligt. Statistiken visar att man kan tjäna på att sälja de aktier man köpt under veckan just på fredagen.
Fredagen är dessutom upplagd för att ta blankningspostioner på, då priserna ofta är högre före helgen. På den amerikanska marknaden finns det dessutom en tendens till att sista handelsdagen före en långhelg är extra bra. Den generellt goda stämningen bland investerare innan tre till fyra dagars ledighet ser i många fall ut att smitta av sig i grön färg på börserna.
Daytradens viktigaste timmar
Minuterna efter börsklockan ringer brukar det gå vilt till på börsen. Det är i denna period som investerar reagerar på händelser och nyheter som har uppstått sedan börsen stängde sist.
Den första timmen efter öppning bjuder ofta på hög volatilitet och volym. Oerfarna traders rekommenderas att hålla fingrarna borta från marknaden i denna period. För daytraders däremot är det här många som frossar som allra mest. Likviditet och volatilitet är nämligen vacker musik i daytraders öron och många gör sina största handlar i minuterna efter börsöppningen.
Det är dock inte alla daytraders som är eniga kring detta. Den svenska tekniska analytikern Tobbe Rosén brukar kalla börsens första halvtimme för ”amatörernas halvtimme” och den danska daytradern Tom Hougaard har som regel att inte handla det tyska DAX-indexet under de fem första minuterna då han tycker att det är för volatilt och oförutsägbarti denna period.
|
I timmarna runt lunch lugnar marknaden i regel ner sig. Som ny daytrader kan det vara en god idé att handla i denna period. Sen när det närmar sig stängning ökar volatitliteten och likviditeten i marknaden igen. Många gånger kan eftermiddagsrörelserna vara lika stora som i timmarna efter öppning. Det beror delvis på att den amerikanska börsen öppning vid 15.30 men främst på att investerare kämpar med att stänga postioner före stängningstid eller för att vill komma med på en uppgång de förutser fortsätter nästa dag.
Tänk på att du alltid bör handla när den aktuella börsen har öppen. Då är likviditeten som störst samtidigt som kursrörelserna i högre grad påverkas av sådant som sker i vår del av världen. Många nätmäklare erbjuder också CFD-trading utanför börserna vanliga öppningstider. Exempelvis handelsplattformen Markets. Du kan läsa mer om CFD-trading här.
Tänk också på att det kan vara skillnad i när på dagen det är bäst att trada, beroende på vilken produkt du handlar med.
Sammanfattning
Vi ska passa på med att kalla en dag, månad eller årstid för bättre eller sämre än en annan. Tillfälligheter i makroekonomiska händelser har stor inverkan på den generella ekonomin och hur marknaderna utvecklar sig.
Även om januari har varit en bra månad fem år i rad är det ingen lag som säger att detta fortsätter. Samtidigt, när vi tittar på statistik är det möjligt att identifiera tendenser i marknadsrörelserna och det är dessa tendenser som många investerare väljer att orienterar sig med de när de ska ta sina investeringsbeslut.